Hej hopp,
i dag är det onsdag. Och jag har lov ända tills måndag. Det är ruskigt skönt, samtidigt som jag inte får så himla mycket gjort. Jag har tänkt läsa, sy, träna, städa och göra ordning på grejer som man sällan har tid till. Men ändå går dagarna utan att jag hinner göra det jag har tänkt. Hur kommer det sig...? Idag var Vivianne, Gunnar och Mattias här, det va trevligt. De köpte lite vinterkläder, vi gick och åt på goda Gustavs i Alvik, och sen fikade vi hemma hos oss, så när de åkte tog det en timme innan matkoman hade släppt. Och då var det mörkt. Happ, ingen promenad idag... Men en skidtur ikväll kanske.

I söndags var det Maserloppet. Ett kallt Maserlopp. 4,2 mil är långt i -20 grader kände jag när jag var klar. Som sagt är det onsdag idag, och min ena stortå är fortfarande isande kall på insidan. Känns som att den inte har tinat upp än. Den är förfrusen. Jag rekommenderar inte att förfrysa någon kroppsdel. Det är inte jätteskönt. Den är hård, öm, värkande, konstigt avdomnad och sockerdrickig. Var och kollade upp den igår, och det verkar kunna ta några månader för det att bli bra för det har blivit nervskador i den. Därför känns den så konstig och öm. Så, om ni kan, så låt bli å förfrysa er.

Det är lättare sagt än gjort om man har Raynauds syndrom (blodkärlen drar ihop sig i fingrar och tår ibland och de blir viiiiiita). Många unga tjejer har tydligen det. Så här trevligt ser det ut.


 

Jaja, nu är det snart kväller, och imorgon blir det Mariestad och trevligheter innan det drar ihop sig till födelsedag! TjohooO!